Jag beundrar min kropp

Erling är fyra veckor nu. Var till BVC idag för att väga och mäta. Han är lite tyngre än normalkurvan, i övrigt är han helt standard. Tung är bra för övrigt. Lite småknubbig kan han allt få vara nu när han är liten och bara får bröstmjölk. :)

Jag har tränat på rätt bra både förra veckan och denna vecka, tar det lite lugnt med vikterna så klart. Går morgonpromenader nästan varje dag. Känns toppen. 

Jag beundrar verkligen min kropp. Att först klara en graviditet och sen återhämta sig så pass bra så pass snabbt efteråt. Det är på riktigt helt otroligt häftigt! Viktmässigt ligger jag två kilo under inskrivningsvikt och två kilo över kroppsvikten jag hade i november förra året. Alltså två kilo över normalvikt. Magen är fortfarande lite tjockare än innan, lite sladdrig, det kan den gott få vara ett tag till, det går till sig och tänk vilken förändring som skett på bara en månad.. 

Jag har aldrig innan varit så stolt över min kropp som jag är nu. Dock absolut inte nöjd, skulle jag vara nöjd innebär det att jag inte strävar mot en förbättring och det är klart jag gör det, alltid! 

Men, tänk vad kroppen är kapabel till att klara av! Grymt! 

Så, vad gör vi om dagarna? Vi har äntligen börjat vakna i tid, går upp vid sju-åtta på morgonen. Tar en promenad, umgås med folk, tränar och somnar sen tidigt. Däremellan är det äta-skita-sova som gäller. 

Erlings första leende kom i förrgår, på gymmet!!! Han är gymråtta! :)

Ja, det var väl det. 

Återkommer.. 

Träningsvärk

Oh vilken känsla att vakna på morgonen med en galet fruktansvärd träningsvärk, underbart! Jag har kört igång med träningen, det blir fyra pass den här veckan, mycket kortare pass än jag är van vid men jag är glad för det lilla jag får, Det är Erling som bestämmer. Så länge han sover kör jag på. 

Kroppen känns helt okej, jag fortsätter träna ungefär som när jag var gravid, lugnt och försiktigt alltså. Om några veckor kan jag nog börja lasta på lite. Det ska bli skoj! 

Väldigt skönt att ha lite plats åt lungorna också, det märks tydligt på gymmet att jag får i mig mera luft, skönt! 

Det har äntligen börjat vända här hemma, inga problem med amningen, ingen feber, inget ont. Erlings mage har gått till sig så han är en nöjd bebis för det mesta. Sover långa stunder mitt på dagen. Sover bra på nätterna, äter var och varannan timme dag som natt. Det flyter på och det blir bara roligare och roligare med en miniskrutt. Det börjar alltså bli vansinnigt roligt det här. :) 

Idag har jag pysslat lite i trädgården, rastat höns och grävt i landen medan Erling sov så sött o son vagn. Nu tänkte jag ta det lugnt en stund innan det är dags för matlagning och träning. Fina höstdag! 

Återkommer.. 

Tuttdoktorn

Ja, tuttat återigen. I måndags var jag till amningsmottagningen på Gävle sjukhus och träffade en läkare som satte ett dränage i mitt bröst för att tömma en bröstböld på var. I tisdags var vi in igen för att spola rent o h i går åkte jag in för tredje gången, spolade och tog bort dränaget. Nu är det bara att fortsätta med antibiotika i sju dagar till och sen hoppas jag verkligen slippa mer krångel med brösten. Det får som ta och räcka lite nu tycker jag.

Idag har jag och Erling varit i Hofors och hälsar på Erica och lille Noel. Väldigt roligt då det var toklängesen vi sågs. Mer av det! 

Sen åkte vi till Sofie med familj en sväng och Erling skötte sig bättre än vanligt hela eftermiddagen. Skönt! 

Det har ju som jag sagt tidigare varit mycket strul med hans mage men det verkar som att det börjar bli bättre. Inte fullt lika ihärdiga gallskrik nu. 

Idag fyller min mormor år så i morgon ska vi till Stjärnsund och gratta henne, det är morgondagens plan. Kanske förhoppningsvis en sväng till gymmet också.. :) 

Dags att slumra.. 

Erling, tre veckor igår. Minipluppen. 

Återkommer.. 

Antibiotika

Läkarbesök idag gick bra. Jag hade en sk. Bröstböld, en stockning som kroppen har börjat kapsla in. Stockning blir det när en eller flera mjölkgångar täpps till så mjölken stockar sig och inte kommer ut. Kroppen har sen börjat kapsla in denna stockade mjölken med var och skit, det gör ont. 

Var röd och svullen och har haft feber till och från i några dagar. 

Det är inte bara det här med amning. Jösses vad krångligt det kan bli. Smärtsamt på riktigt! 

Läkaren och två sköterskor hjälpte mig när jag kom in. Fick bedövning och sen satte de ett dränage och tömde det onda. Dränaget sitter kvar då jag ska tillbaka igen i morgon för att spola rent igen och se om det kommer ge med sig, fick även antibiotika. 

Sen, när detta är över, då tycker jag bannemig att det får vara nog med sjukdomar och tuttproblem. Nu vill jag bara njuta av bebistid. Njuter gör jag såklart ändå men det är tråkigt att ha ont. 

Det alldeles förträffliga i detta strul är att vi nu vet varför Erling varit kinkig i flera dagar. Nu när tuttarna mår bättre mår också han bättre. Tydligen smakar mjölken konstigt om man får stockning, och konstig mjölk gör Erling sur. Stackars plutt. Men, idag har han varit en fantastiskt glad och nöjd bebis, superskönt! 

Ja, det här med att äta-skita-sova är inte helt problemfritt med liten bebis.. Det finns visst utmaningar i allt, :) 

Snart läggdags då vi måste upp i tid i morgon igen.. 

Återkommer.. 

Bröst

Erling är snart tre veckor. Min kropp har återhämtat sig riktigt bra och jag kände faktiskt på lite vikter i fredags, smygstartade i pappas gym. Såå skönt var det. 

Sitter och matar lillskrutten nu, vi ska snart bege oss till Gävle sjukhus, jag har en knöl i bröstet som gör riktigt ont. Ska se vad det är för något och hoppas de kan göra något åt den. 

Dagarna går snabbt, vi fortsätter äta-skita-sova temat. Vissa dagar lägger Erling till Skrika i sin planering också, han har struligt med magen fortfarande och det hörs vill jag lova. Nu har han haft två skrikdagar i rad så jag hoppas dagen blir lite tystare. :) 

Riktigt måndagsväder idag, skönt att jobba gott folk? ;) 

Lite bilder... 

Nybadad

Kvällsmys.. 

Sötaste nallebjörnen. :) 

Återkommer..

När Erling kom till världen

Tisdagen 27 augusti klockan 03.00 vaknade jag av ganska kraftiga värkar, väldigt oregelbundet fortsatte det fram till lunchtid för att sen bli tätare och kraftigare. Strax före fyra gick vattnet..

Vi hade beräknat datum den 30 augusti, hade känt ganska kraftiga förverkar i flera dagar nu, de började på riktigt redan på lördagen innan, under en åktur i Novan, när Alex gasade drog värkarna igång på riktigt, då kände jag att det snart skulle vara dags. Men det dröjde alltså några dagar till. 

Sömnen hade varit riktigt dålig under längre tid, den här tisdagen vaknade jag alltså 03.00, det var efter 1.5 timmes sömn. Och det skulle nu dröja innan jag somnade nästa gång... 

Halv fem kom vi in på förlossningen på Gävle Sjukhus. Så fort vi kom in i första undersökningsrummet började jag kräkas av värkarna, de gjorde ont. jag var öppen fem centimeter och vi fick ett rum. Känslan av att man kommer att gå därifrån med bebis var fantastisk! Äntligen! 

Provade på lustgas men det fungerade inte så bra, vid kvart över sju kom en narkosläkare och satte epiduralbedövning, helt fantastiskt vilken bra grej! Fram till klockan tolv mådde jag toppen, andades lätt igenom värkarna, var uppe och rörde mig så mycket jag orkade, petade i mig socker (godis) för att få energi. 

Tiden gick väldigt fort, timmarna bara rusade trots att vi bara väntade på att det skulle komma en bebis, när man väntar brukar annars tiden gå väldigt sakta, men som sagt, det gick fort i förlossningsrummet, även Alex upplevde det så. 

På tal om Alex, vilken fantastisk man jag har, verkligen lyckligt lottad. Han kunde inte göra något bättre än han gjorde på förlossningen, jag hade inte klarat av det utan honom. Det stödet han gav, tryggheten, lugnet och uppassningen. Guld värt! 

Efter midnatt började jag få ont igen, nu låg jag i sängen och bara väntade på att jag skulle vara helt öppen. 

Krystvärkarna började strax efter 02.00

03.20 kom han, världens finaste son! 

Jag skakade och grät där jag låg i sängen med vår nyfödde son på bröstet, vilken lycka, en enorm kärlek, en sådan glädje som inte går att beskriva, den absolut i särklass största stunden i mitt liv.  

Vi blev liggande så ett tag, jag fick sys en del, sen fick vi fika. Sen mös vi i några timmar för att senare åka upp till BB, där stannade vi till torsdagen 29 augusti, då åkte vi hem. Vi tre åkte hem, lilla familjen. 

Nu har det gått två veckor sedan Erling föddes. Vi har börjat landa, vi börjar känna varandra nu. Jag börjar höra skillnaden på gallskrik och gallskrik. ;) 

Att få barn är helt fantastiskt. Det vackraste man kan göra tillsammans med kärleken i sitt liv. Ett barn tillsammans med den man älskar. Jag är så lycklig! 

Erling, nyfödd på BB

Jag och Erling, just när vi fått komma hem

Efter hemkomsten

Lilleplutt sover i babynestet

Jag och Erling ute i trädgården

Mina favoritkillar

Perioral dermatit

Har fått utslag i halva trynet, något som kallas perioral dermatit, en inflammation i huden kring näsa/mun som nästan uteslutande drabbar kvinnor 20-30år och man vet inte riktigt varför det kommer.. Finns antibiotika mot det men det får jag inte äta när jag ammar. Troligtvis kom detta pga gravidhormoner, det är visst ganska vanligt. Läker ut av sig själv men kan ta allt från nån månad till flera år. Jag får helt enkelt se ut som en clown ett tag..

Jaja, sånt som händer.. 

Denna förmiddag har jag spenderat i telefon, har krigat om en operationstid till Alex och det lönade sig, 1 oktober ska han äntligen få operera det där brocket han gått med sen slutet på förra året. (Han orkar inte bråka själv, vad ska man annars med en elak fru till?;)) Ett stolpskott till läkare på hälsocentralen i Storvik sa det skulle läka själv på 3-6 veckor. Ljumskbrock läker inte av sig själv, det blir bara värre! 

Nog om sjukdomar. Det är en ypperligt trevlig tisdag, inatt har vi sovit alla tre så vi är pigga och glada. Ska äta lite nu och sen tar vi en tripp till Valbo, jag behöver fler amningstoppar. 

Började med minifomdroppar till Erling igår. Det är för kolik egentligen. Han har haft det jobbigt med magen så vi provar detta, verkar fungera för han är en nöjdare bebis redan. :) 

 

Bebismys

God morgon! 

Återkommer.. 

Äta-skita-sova

Nu känns det riktigt bra det här. Jag har fått tre bra nätter på rad, amningen fungerar bra och Erling verkar nöjd för det mesta. Det är lite meckigt att få dagarna att flyta på bra med en liten nyfödd men det tar sig. 

Våra dagar går ut på att äta, skita och sova. Ibland, eller nästan varje dag hinner vi med en promenad också, ibland går vi ner på byn och ibland blir det en ännu kortare runda. Det fina är att det går bättre och bättre. 

Jag har redan börjat längta ner till gymmet. Ser fram emot att få köra igång igen. Om jag får tillfälle tänkte jag träna lite i pappas garage idag, vågar mig inte riktigt ner på gymmet än, får väl vänta några dagar till. Kanske lagom tills Erling är två veckor. :) 

Promenad mot BVC i torsdags. 

Morgonmys

Bebisfötter! 

En tupplur ute. Jösses vilket fint septemberväder vi har! 

Nu ska jag baka en vinbärskaka.. 

Återkommer... 

Mjölkstockningen höll i sig i ett dygn. Rätt som det var så släppte det onda och jag mådde bra från sju igår kväll, vilken lättnad! Det var vidrigt hemsk och jag hoppas jag slipper det igen, nu är jag mycket noga med att känna efter för att upptäcka i tid. 

Idag har vi inte gjort mycket. Erling tycker visst inte så mycket om att sova på småtimmarna så vi var vakna till tre för att sen sova bort nästan hela förmiddagen, men paus för amning varannan timme från klockan sex. 

Min mormor och morfar var hit och träffade lillskrutten på eftermiddagen, efter det satt vi ute i trädgården en stund, vilken skön dag vi fick idag! 

Har tagit en kortare promenad med barnvagnen och sen har resten av dagen gått åt att mata och byta blöjor och trösta skrikande bebis. Tänk vad enkelt det vore om det följde med en bruksanvisning med bebisar. Tids nog ska jag väl lära mig skillnaden på gallskrik och gallskrik.,

Mina fina killar. 

Underbart med barnvagnspromenad

En sömntuta.

Nu ska vi försöka få oss lite sömn. Ska till BVC i morgon förmiddag.

Återkommer.,,

En jobbig dag.

Vår son sover, det har han gjort till och från sen klockan fyra idag, det är jobbigt att hålla föräldrarna vaken precis hela natten.. ;)
Jag blev sjuk igår kväll, mjölkstockning med tillhörande rejält hög feber, har mått riktigt skitdåligt under natten, förmiddagen och eftermiddagen idag, men så när kvällen kom släppte alltihop igen och jag känner mig som en ny människa. Otroligt skönt! Det är väl troligen därför Erling varit så arg och hållt oss vakna, tror han fått lite dåligt med mat, stackarn!
Men, nu är det frid och fröjd i stugan, alla mår bra och är nöjda och glada.

Ställde mig på vågen idag och såg att jag har 1.3kg kvar till inskrivningsvikten, inte illa pinkat, jag födde barn för sex dagar sen, jag är galet imponerad över vad kroppen klarar av och hur bra den är på att läka ihop efteråt. Hejaheja kroppen!

Nu ska vi göra oss i ordning och krypa ner i sängen, morgondagen blir en garanterat bättre dag än idag.

.

Återkommer..

Fem dagar

Hej på Er, jag befinner mig i bebisbubbla. Dagarna går rysligt fort och jag hinner inte med just något annat än att ta hand om lille Erling, precis som det ska vara alltså. 

Jag har börjat skriva lite om hur det gick till när han kom till världen men känner att jag vill ägna just det inlägget lite mera tid än vanligt. Så, det kommer senare. 

Vi är iallafall hemma sen i torsdags.  Vi äter, sover och skiter.. Och myser i massor! 

Ska passa på att ta en dusch nu medan han sover, ni får hålla till godo med några bilder så länge :) 

Far och son i sängen under handfatet på BB. 

Trött mamma och son, på BB i onsdags. 

Lille Erling kvällsmyser ned mig.. 

I skrivandets stund ligger han här, i sitt babynest på kökssoffan. 

Återkommer...